Idag fick vi genomfört planen om att se Indian Canyons. Indian Canyons tillhör The Agua Caliente-indianerna och är alltså inte en nationalpark, utan ett indianreservat. Här har alltså indianer levet i många århundraden för de vita kom och utrotade de flesta med sjukdommar och annat. Eller som The Highwaymen sjöng: ”I am an American Indian, my tribe is Cherokee. My forefathers loved this land, they left it here for me. But the white man came with boats and trains and dirty factories, an’ poisened my existence with his deeds”. Ja, ni kan ju säkert historien.
Vi var där lite efter nio och parkerade, redan då stekte det rätt bra från solen. Vi besökte först Indian Canyon som är världens näst största oas av California Fan Palms. Vi gick ner den branta bergskanten och gick en sväng bland palmerna. Det var.. inte jättespännande.







Vi åkte vidare til Andreas Canyon. På vägen fick vi åka genom Split Rock. Och så den här skylten. Det är så mycket USA i den på nåt sätt. ”Don’t drown”. Som att någon frivilligt önskar att drunkna i en översvämning på vägen mellan Indian Canyon och Andeas Canyon.


Andreas Canyon har världens största California Fan Palm-oas. Här gick vi en liten loop på 1 mile, och det var mycket häftigare! Frodigare och vackrare.








Resten av dagen hade vi planer om att ligga i varsin solstol. Det fick vi genomfört till viss del. Det var jättefint väder fram till lunch, men sen drog ett oväder in och när vi satt på balkongen både blåste det, regnade (några ynka få droppar), åskade och blixtrade. Försökte fånga ljudet av åskan på video, det gick inte jättebra för det är så mycket annat här som låter.
Lite senare på eftermiddagen hade ovädret dragit förbi och vi la oss en stund nere vid poolen igen. Då hade en man som äger ett par lägenheter i ett av husen runt poolen bestämt sig för att spola rent uteplatsen. Jag blev så provocerad! Vi är ute i öknen med dåliga vattenresurser, California är ju dessutom en delstat som kämpar med enorma bränder – och här står han med sin vattenslang och spolar ut hundratals liter (ja, han höll på länge) på nåt helt meningslöst. Hade jag inte varit konflikträdd och dålig på engelska så hade jag sagt några väl valda ord.
Och tillslut ska ni naturligtvis ha få en uppdatering i den rafflade postbox-saken: Han som äger lägenheten har nu fått grönt ljus av USPS, och han har fått tag i en låssmed som jobbar lördagar. Så imorgon ska han komma och byta lås på postlådan och vi ska få paketet. Vi väntar med spänning.