Idag vaknade vi upp till tjock dimma, så tjock att det var fuktigt på terrassgolvet och fönstren. Vi hade en lugn förmiddag där jag nådde mitt mål med 66.000 ord och i och med det är mitt råmanus färdigt! Jag har deadline den 15/4, så jag har dessutom 10 dagar till godo. Då är man såhär nöjd!

Mitt på dagen satte vi oss i bilen och körde söderut längs Highway 9. Lite Springsteen-nördighet måste vi ju få in, och i låten Born to Run sjunger Springsteen ”Sprung from cages on Highway 9…”

Vi körde ner till Cape May som är så långt söder man kommer i New Jersey. De har en fyr som heter Cape May Lighthouse och här stoppade vi. Det var stängt runt fyren, men vi gick ner mot stranden och tittade. Riktigt vackert.

På stranden ligger en bunker som heter Fort Miles Battery 223. Den byggdes 1943 och var en del av ”Modernization of the Coastal Defense program” som kom innan USA gick in i andra världskriget, då man ansåg att försvaret längs Amerikas kuster var otillräckligt. När kriget utvecklades i favör för de allierade försvann snabbt behovet av kustförsvaret och Fort Miles avvecklades redan 1944.
Då var bunkern täckt med jord, idag är den grävt fram och fullt synlig.

Vi körde norrut igen, till Atlantic City. Då kommer man ju osökt att tänka på ännu en låt med Springsteen. Låten Atlantic City, såklart! Everything dies, baby, that’s a fact. But maybe everything that dies some day comes back. Put your makeup on, fix your hair up pretty. And meet me tonight in Atlantic City.

Vi har ju oväntat fått ett litet fyr-tema den här veckan och kunde pricka av ännu en fyr i Atlantic City, nämligen Absecon Lighthose från 1854 (dimman låg rätt tät).

Vi har avverkat 5 av New Jerseys 9 fyrar!

Atlantic City är känt för casinos, stränder och världens längsta boardwalk med sina 9 km. År 1976 legaliserades casinospelandet i New Jersey, och 1978 öppnade det första casinot. Efter det kom ett årtionde där Atlantic City blomstrande, men på 1990-talet gick det utför. Casinospelandet blev legalt i flera grannstater och både status och turismen dalade. Många casinon och företag gick i konkurs, och pandemin gjorde det ännu värre. Under delar av pandemin stängde man alla casinon i hela USA och det har såklart gjort sitt. Idag finns det 9 stycken kvar.
Spelet Monopol (originalet) är baserat på gator härifrån, och staden har också haft monopol på spelande i New Jersey i 40 år. Just det har blivit diskuterat om man ska stoppa för att staten har sett en stor nedgång i skatteintäkter som spelandet inbringat. Skatten är på 8% och används för att bekosta program för pensionärer och personer med funktionsnedsättningar.
Jag hade läst innan att det var slitet och nedgånget, och det var det verkligen. Det kändes ruffigt, nedgånget och ofräscht. Massor med uteliggare, folk med både det ena och andra i blodet och allmänt sjavigt.

Vi parkerade i närheten av boardwalken (som å andra sidan var väldigt fräsch). Försökte gå en sväng på den, men måsarna var så aggressiva att jag höll på att få panik. De jagade folk med mat i händerna, jätteobehagligt. Istället gick vi in på Jimmy Buffet’s Margaritaville och åt middag. Jimmy Buffet är en countrysångare från Mississippi och många av rätterna är inspirerade av det som kallas för Southern comfort food. Jag ville prova i princip allt på menyn, men valde tillslut Crispy Coconut Shrimps. Espen valde Louisiana Cajun Shrimp & Grits och han vann helt klart med det valet. Hans mat var otroligt god! Ingen av oss hade smakat grits tidigare, så det var roligt (för den som inte vet vad grits är så är det en form av majsgrynsgröt som man ofta äter till frukost tillsammans med ägg och bacon i södern. Men man kan också servera det med lite smält ost på, som Espen fick idag).

Vi gick genom casinot i anslutning till Margaritaville. Det var ganska lite folk där, men bland de som var där var det trångt mellan rullstolarna, permobilerna, rullatorerna och syrgastuberna…